När fitnessbubblan spricker

Vet inte hur mycket ni orkar höra om mitt "fitnessbabbel" men here goes again...

I början av november berättade jag ivrigt hur jag hoppar in i min fitnessbubbla igen. Men så bidde det inte. Har haft diverse motgångar och när kroppen sätter stopp då är det stopp. Hela oktober-november var ganska bedrövliga träningsmässigt. Har nämligen haft problem med nedre ryggen och högra akillessenan så att träna utan smärta var rätt omöjligt. Kroppen behövde med andra ord lite TLC (tender loving care) så bestämde mig helt enkelt för att pausa från tränandet och lyssna på kroppens behov.

När kroppen inte fungerar som den ska sätter den verkligen en på prov. Speciellt när man inte kan utföra saker och övningar som man är van vid att göra. Allt kändes rent ut sagt skit kring min fitnesshobby och jag tappade träningsmotivationen helt. Där sprack då min fitnessbubbla och det tog sin lilla tid att återhämta sig därifrån. T.o.m. K hade märkt hur jag inte tyckte det var roligt mera även om jag är den som alltid ivrigt och glatt gjort och gett lite extra för det hela. Och jo, det här är problem som hör till kategorin små, men när det ändå är en stor del av min vardag och nånting jag älskar att göra så visst svider det till ordentligt när det inte går som tänkt.

Men när jag är som jag är - hon som inte stressar och försöker hitta den ljusa sidan - tog jag detta som en lärdom och inte som ett misslyckande. Så i år tar jag paus från att träna med en deadline! Nu satsar jag på att hitta träningsglädjen igen, vilken sakta och säkert kommit tillbaks och på att bli fysiskt samt mentalt starkare. Visst kommer jag att träna målsenligt med samma mål i tankarna hela tiden, men det blir utan tidtabell för år 2018. Jag ger med andra ord inte upp bara för att jag inte fick det jag ville med första eller andra gången! Jag har ju ändå god chans att få det tredje eller fjärde gången. Och då kommer det och smaka så mycket bättre för då är jag så mycket starkare!

Bild: Google

2 0 1 8

Ut med det gamla och in med det nya! Otroligt igen en gång att året har bytt och första veckan av januari är nästan redan avklarad. Här gjordes inga nyårslöften. Har redan bestämt mig tidigare, att jag lever en dag i taget och tar dagen som den kommer. Visst måste man ju alltid planera en hel del saker i livet och jobbets tidtabeller styr en stor del av vardagen, men utanför det vill jag ha det rätt så stressfritt. Och jag tycker det är härligt att jag kan leva så! Det sparar energi och så blir det kanske en rynka mindre i ansiktet per år.

Fast jag inte gör nyårslöften sätter jag ändå upp mål. Målen är inte alltid solklara vid årsskiftet, utan idéer kan dyka upp egentligen när som helst. Ett mål för iår har jag ändå redan klart och detär att förbättra min fysik så gott jag kan. Mycket slit och svett på gymmet med andra ord - surprise surprise. Och vet ni, det som är skönt är att jag bestämde mig för att inte tävla 2018. Inga tidtabeller eller strikta dieter, utan nu bara fokus på de viktigaste nämligen TRÄNING och kost med sunt bondförnuft utan överslag. En dag i taget - lycklig och tacksam att jag får göra mina egna beslut och leva enligt dem.

Gott Nytt År till var och en!

♡- Sabi

Lycka är...

... ett juldukat bord hemma ♡

Guangzhou

En stad i södra Kina med ca 13 miljoner invånare och tidigare känd med namnet Kanton. Staden ligger vid Pärlfloden, vilken hör till världens mest snabbväxande stadsregioner. För hundratal år sedan fanns här den enda öppna hamnen till Kina för handel för Europeér. Här hade också fransmännen och britterna licens att idka handel på 1800-talet, så här ser man klart en europisk stil i arkitekturen, vilket är väldigt fint och intressant.

Det var i början av juni jag besökte Guangzhou. Satt hemma och dejourerade då telefonen ringde och jag fick besked om att åka iväg österut. En av det bästa sidorna med dejourering är att man inte vet vart man får åka och ännu bättre är det när man får besöka ett helt nytt ställe. Visst kan det bli lite stress med packandet när du inte alls vet hurdana kläder du skall ta med dig, men snabbt googlar man ju vädret.

Sommar och väldigt varmt var det på plats, så det var skönt att strosa omkiring lite grann. Det var inte mycket jag var ute, men av det lilla jag såg av staden märkte jag hur tydligt och starkt handeln och den europiska arkitekturen syntes i gatubilden.

Medan jag beundrade staden och vyerna, beslöt en lokal fotograf att ta några bilder på mig.
Vi hittade tyvärr inget gemensamt språk, men han ville i varje fall visa bilderna han tagit på
 mig och bilder han tagit på andra. Det var väl inte så vanligt att se en lång blond nordbo bland
alla lokala. Den gamla fotografen var väldigt rar och det var ett trevligt ögonblick.

Lycka är...

... att få gå på HURTS konsert!