Norr ut

Medan jag väntar på ett ordentlig vinterväder, vilket verkar rätt troligt för tillfället, tar jag mig tillbaka till Rovaniemi. Var där för första gången i mitt liv precis innan jul. Härligt, vackert och vintrigt var det och visst fick jag julkänslan tillbaks, som tyvärr försvann samtidigt som snön smalt här i söder i november. Dystert hur äländigt det skall vara! Vart har våra härliga vintrar försvunnit? De härliga vintrar från barndomen då det fanns snö så det verkligen räckte till för att inte glömma den bitande kylan.

Här är några bilder som jag tog vid Kemijoki nära centrum. Solen gick aldrig upp, utan hon visade bara sin skära färg innan hon gick och la sig igen vid 11-tiden på förmiddagen. Vackert var det och inte alls så dystert och mörkt som man tänkt sig.

Lycka är...

...att få besöka Thailand även om det bara är för ett par dagar.

Gott Nytt År!

Här är vi då igen - ett nytt år har precis börjat. Tycker 2016 var ett rätt neutralt år för min del. Dvs. inga stora grejer på tapeten direkt, utan mera av det vanliga vardagliga. Ett sådant år är ett bra år emellan, specielllt i jämförelse med år 2015 då jag åkte i en berg och dalbana av glädje och sorg.

Som ni märkt har jag varit en väldigt lat bloggare! Har inte bara hittat passligt med tid att skriva inlägg fastän jag så gärna velat göra det. Har i några tag lovat att vara mer aktiv, men har helt tydligt varit mer passiv... Har beundrat mina duktiga bloggkamraters Ninas och Katis fina inlägg och bloggar medan jag bara drömt om att vara lika aktiv och duktig. Månne det inte skall lyckas sakta men säkert ;).

Nu öppnar jag armarna för 2017 och tar mer än gärna emot nya utmaningar med en positiv attityd och glimten i ögat. Tack 2016, det var trevligt!

#2016bestnine

TB - Simtur

Hittade ett inlägg bland mina utkast som jag trott att jag publicerat. Ett inlägg med ett överflöd med bilder på två vattenapor. Passar sig väl med en liten throwback till en härlig sommarstund nu när vi njuter av våra mörka vintermånader.

De tre första bilderna är från Brunos allra första simtur. Han har växt från en söt och försiktig liten lurvenpajsare till en riktig labrashark. Härligt att se våra båda fina hundar i ett av sina starka element. Det märks väl att de är vattenhundar och älskar att plaska. Och för Brunos del är det mest plaskande och yrande! Roope igen simmar lugnt runt och väntar att man skall slänga en leksak eller käpp som han kan hämta. För Roope blir det också en hel del att stå ut med för vår lilla labrashark tycker om att klättra på Roope, åka snålskjuts och så skall han ju ha just den käpp eller leksak som Roope har. Det lär ska finnas ett ord för det där med att stå ut, så kan väl kalla det för syskonkärlek.

Resten av bilderna är från slutsommaren 2015. Bruno har lärt sig simma bättre och bättre och han har blivit allt modigare. En massa plask och lek är det ändå för det mesta, men det är så det skall vara när man helt tydligt har ett evigt valpsinne.