fredag 5 juni 2015

Bruno mealts my heart, igen!

Idag är det exakt en månad sen vi var i Fiskars med Bruno. Han hade tid till härliga veterinär Annukka på Fiskars Vet för att få bort sina tandförlängningar. Vi besökte Fiskars i Januari senast och då var det ett lite större ingrepp som Bruno undergick. Det kan du läsa om här.

Det gick till som tidigare - vi diskuterade tillsammans med Annukka vad som kommer att göras, hon tittade noga på Brunos bett före ingreppet och sedan lämnade vi honom i goda händer för en timme.



God morgon!

Vet inte om jag eller Bruno var tröttare denna tidiga morgon...tror det var jag.

Fiskars Vet.


Vi gick en sväng ut på stan i den ruskiga vårvinden, burr. Synd att det var så ruskigt ute, igen! Vi hade gärna bekantat oss med staden lite bättre den här gången för det finns så mycket att se och uppleva. Fiskars verkar så förtjusande, speciellt med tanke byns historia; ett riktigt kulturarv. (Här finns lite bilder från senast). Nå, jag tror inte heller att vi skulle ha gjort en så omfattande runda på en timme så vi bestämde oss ganska snabbt att det nog var på sin plats med en varm kopp kaffe. In till samma ställe som senast. Efter att sen kaffemuggarna var tömda och K hade läst Helsingin Sanomat klart var det bara att sakta traska iväg till vår lilla patient. Passade samtidigt på att fotografera lite och öva på att använda mitt nya objektiv.


Fiskars Village.

Iittalas härliga muggar. Så fint med finsk design.

Gamla tvättstugan som nu är Laundry cafe bar.

Tornursbyggnaden.

Loket Lilla bässen.







Visst känns det lite lessamt i hjärtat att se sin lilla gris ligga nersövd. Som tur går den känslan snabbt över och speciellt när man hör att allt gått bra. Det som gjordes denna gång ja, var att veterinären slipade bort förlängningarna. Med hjälp av förlängningarna skulle Brunos undre hörntänder sätta sig på yttre sidan av gommen, så att de inte längre borrar in sig i övre gommen och gör illa. Förlängningarna hade han lite på två månader och allt gick fint under den tiden, just precis som det var tänkt och planerat.




Här ser man tydligt hans överbett.

Här har vi det fina slutresultatet!

Nu får vi bara hoppas att det håller och att det faktist förblir en funktionell deformitet livet ut.


Bruno har nog varit så duktig under hela processen, ända sedan första tandoperationen då han bara vara tre månader gammal. Han har inte visat några tecken på att han skulle ha lidit av ingreppen, utan tvärtom och det är ju det som är viktigt. Han är en glad, ivrig och nyfiken valp som nästa vecka fyller ett år. Då blir det kalas minsann för hela slanten.

onsdag 3 juni 2015

Tack Maj...

Jag ska minnsann inte glömma att säga tack till maj månad, så tack för


säsongens första grillkorv

och jätte effektiva träningspass,

nya terrassplank,


ny trappa, påbörjade gårdsprojekt och världens duktigaste K <3.

promenader i vackert vårväder

och i frisk kvällsluft.

bästa möjliga veterinärvård.

tid att öva...

på fotografering...

med nya objektivet.

Rufus 10:de födelsedag

och mera utebus.

knytkalas och dans i goda vänners sällskap.

tisdag 2 juni 2015

Kroppsbild

Jag var här om dagen på mitt livs första fettprocentmätning. Sjäv hade jag trott och antagit att min fettprocent ligger närmare 30%. Jag hade så fel när resultatet visade 20,3%. Jag är så lycklig och nöjd med detta resultat, speciellt också när muskelmassan visade sig vara stor. Det har med andra ord lönat sig att jobba hårt på gymmet, fundera nogrannt på vad man stoppar i sig och målmedvetet jobba mot sina mål. Nu fick jag en stor belöning och en mellanetapp är nådd.

Samtidigt är det lite lessamt att märka att man haft fel uppfattning om sin form. Kan inte säga att jag har en förvrängd kroppsbild direkt, men en viss blindhet finns helt tydligt. Hur blir man så blind då? Det är ju inte fråga om att jag inte skulle tycka om mig själv eller vara missnöjd med det jag åstadkommit så långt, utan tvärtom. Ändå tycks det vara svårt ibland att se de otroliga förändringar som skett de senaste åren. Det är ju helt klart att man inte själv märker förändringar på samma sätt som andra; man ser sin egen spegelbild dagligen och då är det svårt att se små förändringar och alla stora förändringar sker oftast väldigt, väldigt långsamt.

Efter att jag nu tagit mig en liten funderare, vet jag svaret till min blindhet. Det är fråga om min växande hunger! D.v.s. när man efter allt hårt arbete och insats väl börjar märka sin utveckling och ser förändringar i sin kropp vill man ha mer. Man vill bli bättre på det man gör och man vill ha strörre och synligare resultat samt mer krävande mål att nå. Detta fenomen kallar jag för passion. Människan är väl aldrig nöjd, men måste man vara det då? Alltid måste vi ju sträva mot nånting så varför inte då sträva mot mål man själv satt upp, mål som man verkligen måste jobba hårt för. Tänk, vilken belöning det sedan är när du når ditt mål och jag tar gärna emot sådana belöningar fast livet ut.

Så med andra ord tycker jag det är helt okej i mitt fall att jag varit lite blind för min egentliga form. Jag fick nu svart på vitt att jag är en atletisk kvinna och det är det som jag har jobbat för. Härifrån blir det perfekt att fortsätta mot nya och ännu tuffare mål. Passionerat!



Med hjälp av denna bild antog jag min fettprocent. Kanske inte den bästa idén, men varför annars har vi internet :)
Bild: Google.

Atlet vs modehusens modell. Vad är i ditt tycke?
Bild: Google.

Även om jag har mål när det kommer till mitt utseende, kan jag också ta det lugnt utan att tänka på fettprocenter och kalorier. Det kallas för sunt bondförnuft och att kunna lyssna på sig själv och sin kropp. Det att man är målmedveten betyder inte att man är fanatisk och helt från vettet.

lördag 30 maj 2015

God morgon!


Varje morgon är en vacker morgon. Njut av nuet, njut av veckoslutet och njut av sommaren som nu står för vår dörr.



Thailand.

Kanarieöarna.

Mexico.

torsdag 28 maj 2015

Thailand favoriter vol.4

ThaiBev-bryggeriet är Thailands största bryggeri och producerar olika alkoholhaltiga drycker samt alkoholfria drycker som dricksvatten och sodavatten. Chang är en av deras mest kända och populäraste brand och hör till mitt favorit märke i Thailand när det kommer till öl, vatten och sodavatten. För dessa tre har Chang också vunnit nånting som heter gold quality award flere gånger och det är inte helt fel. Ordet chang betyder elefant och som ni ser pryds Chang-logon av två elefanter. Elefanten är också nationens symbol.


Vatten - I Thailand kan man inte dricka kranvattnet, åtminstone inte vi "turister". Det går åt litervis med vatten i värmen och vill därför dricka ett som smakar gott och friskt. Låter kanske lite fånigt? Vatten är ju bara vatten, men själv märker jag stor skillnad i smaken i olika vatten och därför väljer jag Chang.




Sodavatten - Jag älskar kolsyra och det är bra variation att dricka lite bubbelvatten emellan. Läskar ibland lite mera än vanligt vatten och passar jätte bra som matdryck, speciellt om man pressar lite lime i.




Chang öl - En av mina favorit öl! Gjord för att komplimentera Thailands unika kultur, arv och speciellt det thailändska köket. Efter att ölen blivit så populär i sitt hemland, har man också börjat exportera den utomlands. Även hit till oss i Europa. 
Vet inte om detta bara är en urban legend, men det sägs att det inte har en promillemätare vid tillverkningen av ölen. Detta betyder att den alkoholprocent som står på flaskan, 6%, är ett medeltal av den egentliga sanningen. Du kan alltså få en flaska där alkoholhalten är 3% eller 12%. Inte undra på om det snurrar i huvudet ibland lite mer efter en öl. Jag som nångång skyllt detta på utmattning och jetlag :). 


tisdag 26 maj 2015

Maskros och timotej

Det har varit ljuvligt att börja sin dag med en hurtig morgonlänk i den friska vårluften och den otroligt vackara naturen. Jag är som sagt ingen morgonmänniska, men våren gör under, även åt mig. Det riktigt pirrar i hela kroppen när man väl kommer ut och igång. All den nya grönska som omgiver en och värmen från solen ger energi. Man är som en kalv på sitt första vårbete och man känner sig nykär. Ja, jag blir kär i våren om och om igen och jag älskar att få traska omkring längs länkstigarna tillsammans med min bästa länkkamrat, Bruno. Båda är vi lika lyckliga ute, tillsammans <3.