Lite patetiskt hur jag beter mig. I Chongqing satt jag och petade på chokladplattan, snusa på den ifall det skulle dofta himmelsk choklad igenom förpackningen, dagdrömde om smaken och funderade på att öppna bara lite i hörnet...allt skulle ju ändå gå i samma konkurs som på flyget till Kina. Jag nämligen föll för ALLA frestelser. Smaskade i mig choklad, åt några cupcakes, en croissant, två små glassar och så en bakelse till. Jag bara helt enkelt gav mig lov att falla lite lägre ner än bottnet. Och det värsta av allt är att jag int ens skäms. Nej! Har inte den minsta lilla skam i kroppen över det skedda, men fy fabian så skit jag mådde när vi anlände till hotellet i Kina tidigt på söndagmorgon. Magen krampade och jag visste inte åt vilket håll jag skulle ligga för att få det bäkvämt och mindre illa. Dumt huvud och snål så får den här flickans kropp lida. Tyvärr känner jag mig ändå allt för väl och vet att jag lär mig inget av det som skett. Det var inte första gången och inte sista heller. Alla som känner mig vet att jag är bottenlös i magen då det kommer till godsaker så jag kommer också i fortsättningen (inte under dieten dock) att ligga i fosterställning och oj voja mig över hur illa jag mår...
Som tur var det första gången under denna diet jag rasade och bestämde mig att det får också förbli den sista. Det är inte bara värt att kasta bort allt det jag åstadkommit hittills. Jag kunde motstå chokladfrestelsen i Kina så jag motstår den också nu! Det är fortfarande för mig jag gör detta och det är mitt eget beslut så jag vill verkligen lyckas. Inget är ännu förlorat och det uppmuntrade min tränare om också. Jag känner mig också så väl att jag vet att jag kommer att klara av det här - I really got this! Så med andra ord - det gör inget fast jag föll en gång hårt, låg en stund och funderad för nu har jag klivit upp igen och det betyder att jag är lite starkare än igår.
 |
| Det är väl ok och äta den ifall den går via vågen precis som all min andra mat?! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar