Kroppsbild

Jag var här om dagen på mitt livs första fettprocentmätning. Sjäv hade jag trott och antagit att min fettprocent ligger närmare 30%. Jag hade så fel när resultatet visade 20,3%. Jag är så lycklig och nöjd med detta resultat, speciellt också när muskelmassan visade sig vara stor. Det har med andra ord lönat sig att jobba hårt på gymmet, fundera nogrannt på vad man stoppar i sig och målmedvetet jobba mot sina mål. Nu fick jag en stor belöning och en mellanetapp är nådd.

Samtidigt är det lite lessamt att märka att man haft fel uppfattning om sin form. Kan inte säga att jag har en förvrängd kroppsbild direkt, men en viss blindhet finns helt tydligt. Hur blir man så blind då? Det är ju inte fråga om att jag inte skulle tycka om mig själv eller vara missnöjd med det jag åstadkommit så långt, utan tvärtom. Ändå tycks det vara svårt ibland att se de otroliga förändringar som skett de senaste åren. Det är ju helt klart att man inte själv märker förändringar på samma sätt som andra; man ser sin egen spegelbild dagligen och då är det svårt att se små förändringar och alla stora förändringar sker oftast väldigt, väldigt långsamt.

Efter att jag nu tagit mig en liten funderare, vet jag svaret till min blindhet. Det är fråga om min växande hunger! D.v.s. när man efter allt hårt arbete och insats väl börjar märka sin utveckling och ser förändringar i sin kropp vill man ha mer. Man vill bli bättre på det man gör och man vill ha strörre och synligare resultat samt mer krävande mål att nå. Detta fenomen kallar jag för passion. Människan är väl aldrig nöjd, men måste man vara det då? Alltid måste vi ju sträva mot nånting så varför inte då sträva mot mål man själv satt upp, mål som man verkligen måste jobba hårt för. Tänk, vilken belöning det sedan är när du når ditt mål och jag tar gärna emot sådana belöningar fast livet ut.

Så med andra ord tycker jag det är helt okej i mitt fall att jag varit lite blind för min egentliga form. Jag fick nu svart på vitt att jag är en atletisk kvinna och det är det som jag har jobbat för. Härifrån blir det perfekt att fortsätta mot nya och ännu tuffare mål. Passionerat!

Med hjälp av denna bild antog jag min fettprocent. Kanske inte den bästa idén, men varför annars har vi internet :)
Bild: Google.

Atlet vs modehusens modell. Vad är i ditt tycke?
Bild: Google.

Även om jag har mål när det kommer till mitt utseende, kan jag också ta det lugnt utan att tänka på fettprocenter och kalorier. Det kallas för sunt bondförnuft och att kunna lyssna på sig själv och sin kropp. Det att man är målmedveten betyder inte att man är fanatisk och helt från vettet.