and ACTION!

Dags att krypa in i min fitnessbubbla igen. Idag börjar ny diet med ett lite annorlunda upplägg. Inte så länge sedan jag avslutade min förra diet, så visst känns det en aning konstigt att börja om igen, speciellt nu när jag också är förkyld. Samma sak var det i våras då jag började min diet. Då var jag också ordentligt förkyld vilket gjorde början väldigt seg. Vadå déjà vu! Nå, ännu några dagar av antibiotikakuren kvar och min två veckor långa träningspaus blir snart tre veckor lång, men som jag sagt tidigare - hälsan kommer först! Har ju hur många veckor kvar som helst till slutet av april då tävlingarna går av stapeln denna gång, så hinner nog väcka min beast mode som ännu ligger och vilar lite. Nu är också formen bättre än i våras så utgångsläget är bättre än när vi började sist. Och nu banne mig skall jag kliva upp på scen för det är NU jag förverkligar denna dröm! Min body fitness-dröm!

Bild: Google

Härifrån bär det av.

PS. Skall försöka hålla er uppdaterade lite bättre denna gång. Ställ gärna frågor och berätta vad ni vill veta mer om.

Streets of Xi'an

Fortsätter ännu med temat Kina. Var för två veckor sedan andra gången i Xi'an. Tycker om att gå omkring på stan och åskåda folk, arkitektur, vardagen och små ögonblick. Detta är nånting jag egentligen gör under varje lay over oavsett i vilken stad jag är, men här tycker jag att jag har bäst fått fångat just de små ögonblicken. Och så här såg det ut under min dags- och senare kvälsspromenad.

Huashan

Vilken upplevelse och vilket äventyr! Otroligt fint att få besöka Huashan berget i provinsen Shaanix, Kina. Ett av Kinas fem största och mest betydelsefulla berg och en av Kinas mest populäraste turistattraktioner. Huashan ligger ca 120 km från staden Xi'an och ca 800 km från Kinas huvudstad Peking. Berget som består av fem toppar har en lång historia samt religiöst en stor betydelse. South Peak är den högsta toppen på 2154,9 m. När man står högst uppe på södra toppen skall man kunna se alla toppar. Topparna lär ska bilda en blomma och hua betyder blomma på kinesiska. Tyvärr var det rätt mulet när vi nådde toppen så någon blomformation såg jag inte.

För oss blev det en lång dag ute i den otroligt friska luften. Dagen innan vi begav oss iväg planerade vi en del och beställe tågbiljetter via hotellet. Vi fick goda råd av hotellets piccolo, Kevin om hur vi skulle gå till väga med metron, tåget, taxin och vilken rutt vi skall ta på själva berget. Allt gick som smort med Kevins goda råd i fickan och tror nog vi fått ut det mesta av vårt ävntyr även fast det var rätt mulet emellan åt. Förstås skall det också vara lite spänning mot slutet då vi fick spurta precis som i Amazing Race för att hinna till tåget itid.

Och nu till bildöverflödet. Har kommenterat under bilderna en del var jag också berättar mera om utfärden. Njut av Huashan!

Fullpackat på metron.

Lyckliga resenärer på snabbtåget.

Rear view mirror selfie i taxin och nu syns redan Huashans svaga siluett.

Här i från bär det av uppåt!

Men först en liten kisipaus.

Efter att vi köpt inträdesbiljetter hoppade vi på en minibuss som tog oss till gondolhissen
som sedan tog oss upp till norra sidan av berget.

Spännande!

Otroligt vackert med karga bergsväggar och fin blandskog.

Nu är det bara att börja följa kättingarna trappsteg för trappsteg.

Uppe på norra spetsen.

Nu bär det av östut.

Tänk, nyss stod vi på den där kullen. Det går undan.

En litn bergskisse.

Här sätts det lås för att be om hälsa och trygghet för familjemedlemmar och vänner.

Glada vandrare på matpaus.

Själv hade jag också packat med lite mellanmål för att orka.

Största delen av besökarna på berget var kineser. Tror jag såg max. tio västerlänningar under vår hike.

De här trapporna någonstans på östra sidan var de tyngsta, pust! Mjölksyra och hög puls medan 
vädret ändrade till blåsigt och kyligt, vilket gjorde allt lite mer utmanande. Trodde trapporna 
aldrig skulle ta slut...

...men visst kom vi upp!

Definitivt höst i luften.

Här skulle man klättra rakt upp för bergsväggen. Tog i varje fall en omväg som var lite längre.
Tänkte det var säkrare så.

Det var nog rätt tungt ibland, men ändå jätte rolig.

Molnen sveper över.

Nu vet man att man är högt uppe när man ser molen ovan ifrån. Här börjar vi närma oss South Peak
var också fanns de farligaste ställena.

När jag såg den smala gången tänkte jag nog att dit går jag inte.
Ni ser ju vilket fint och säkert räck de har satt upp. Och tro det eller ej, men där var det
 en sjuklig trängsel hela tiden och det var verkligen ingen enkelriktad gång.

Här står jag nu då ändå på den smala gången. Stelnade nog till lite av förskräckelse,
speciellt när folk ville tvinga sig förbi både framifrån och bakifrån. Not nice!

Det fanns också möjlighet för plank walking där du går på en planka fäst i bergsväggen.
Det fästs en säkerhetslina runt dig, precis som på bilden och så är det bara att balansera iväg.
Här var det ändå fråga om en fotografering. Du behöver inte gå ut på plankan alls, men
bildbevis kan du få för det. Jag lämnade emellan både plank walking och fotograferingen.

Ännu finns det energi fastän vi snart vandrat i fyra timmar.

Hittade ett passligt litet kryp in.

Uppe från södra sidan ser man långt.

Där skall också vi traska snart för att komma till West Peak. Och först nu efteråt när jag ser på bilderna märker ja hur högt
uppe vi varit och hur smala gångar vi gått på.

På berget finns också ett flertal tempel.

En del hade faktiskt finkläderna på sig på sin vandringstur. Det var t.o.m. högklackat,
minikjolar och napaskjortor som gällde. #mountainfashion

Berget är mest känd för de livsfarliga gångarna som för från topp till topp. Ibland ficka man faktiskt stanna upp och fundera
hur man skall ta sig säkert fram.

Extra spännande var det på ställen där folk gick kors och tvärs.

Så här ser det ut när du väl lyckats och är lycklig över det.

West Peak!

Ett härligt färggrannt par som satt pricken på mitt i när vi äntigen nått sista toppen.

Alla lika glada :)

Tack Huashan!

Före vi började ta oss ner till gondolhissarna på västra sidan tog vi en liten matpaus. Nudelsoppa
och nånslags hemgjord omelett. Smakade faktiskt ganska gott i den friska uteluften.

Nu hade jag också lite tid att beskåda andra vandrare.

I dagens läge är nog mobilen en stor grej.

Some-paus.

Nu blir det då bli dags att farväl av Mount Huashan samtidigt som vi börjar kliva ner för de
 sista trappstegena på berget.

Där var det och måste nog säga att den här biten var den mest skrämmande av hela resan.
Vet inte vad det är med gondolhissar, men dem gillar jag inte. Kom i varje fall tryggt ner.